Diabetes ögonsjukdomar

Diabetes ögonsjukdomar, även kända som diabetes retinopati, är en komplikation av diabetes som påverkar ögonen. Det uppstår när höga blodsockernivåer skadar de små blodkärlen i ögonets näthinna. Två huvudtyper av diabetesögonsjukdomar finns:

Icke-proliferativ diabetes retinopati (NPDR):

I detta skede svagas de små blodkärlen i näthinnan och kan läcka vätska och blod. Det kan leda till suddig syn och små blödningar.

Proliferativ diabetisk retinopati (PDR):

I detta avancerade skede försöker kroppen att kompensera för de skadade blodkärlen genom att skapa nya, oregelbundna kärl. Dessa kärl är bräckliga och kan leda till allvarlig synförlust.

Diabetesögonsjukdomar kan förebyggas eller behandlas effektivt med tidig upptäckt och regelbunden ögonläkarvård. Kontroll av blodsockernivåer, blodtryck och regelbunden ögonundersökning är viktiga för att minska risken för dessa ögonsjukdomar hos personer med diabetes.

Diabetesmakulaödem:

En allvarlig komplikation av diabetes som påverkar ögats makula (gula fläcken), den centrala delen av näthinnan som ansvarar för skarp syn och färgseende. Det uppstår när höga blodsockernivåer skadar små blodkärl i näthinnan, vilket leder till svullnad och vätskeansamling i makula. Symptom på diabetesmakulaödem inkluderar suddig syn, förvrängd syn, och svårigheter att urskilja detaljer. Det är viktigt att behandla diabetesmakulaödem så tidigt som möjligt för att förhindra permanent synförlust.

Symtom – Diabetesretinopati

Diabetesretinopati ger till en början inga besvär. Du får symtom om du får en blödning i ögat eller en svullnad i gula fläcken.

Du ser plötsligt sämre

En blödning från nybildade blodkärl ger en plötslig synnedsättning. Då upplever du en tydlig förändring som stör synen. Du kan ha ett eller flera av de här besvären:

• Du ser rörliga grumlingar, till exempel små rörliga punkter, streck eller ringar.
• Du får dimsyn.
• Du ser rök eller rörliga svarta sotflagor.

Du får gradvis sämre synskärpa

En svullnad av gula fläcken gör att du får sämre synskärpa. Förändringarna sker ofta gradvis och under en längre tid. Det kan ta ett par månader till år innan du får symtom. Du kan märka ett eller flera av de här besvären:

• Du har svårt att läsa.
• Du har svårt att känna igen ansikten.
• Du ser sämre på långt håll.
• Att se sämre på långt håll kan göra att du inte längre får köra bil eller något annat motordrivet fordon.
• Du ser blixtar, grumlingar eller grå skugga

Ökad risk för näthinneavlossning

Nybildade kärl i ögat kan öka risken för näthinneavlossning. Det kan du märka på flera sätt, till exempel de här:

• Du ser blixtar i utkanten av synfältet.
• Du ser små rörliga grumlingar, streck eller ringar.
• Du ser en skugga i utkanten av synfältet som ökar i utbredning och till slut påverkar synen.

Undersökning

Det är viktigt att du får din ögonbotten undersökt regelbundet om du har diabetes typ 1 eller diabetes typ 2. Då kan förändringar i näthinnan upptäckas i tid. Du kan få behandling innan förändringarna orsakar skador som påverkar din syn. Kontakta oss så vägleder i dig med ditt ärende.

Du som har diabetes får en remiss till ögonbottenfotografering av din diabetesläkare. Du får oftast en kallelse till nästa ögonbottenfotografering. Men det är bra om du själv håller reda på när det är dags för nästa undersökning.

Ögonbottenfotografering innebär att ögats bakre del där näthinnan sitter fotograferas med en särskild ögonbottenkamera. Du får ögondroppar som förstorar pupillerna före fotograferingen för att fotografierna ska bli så bra som möjligt. Det tar mellan tio och trettio minuter för pupillerna att vidgas.

Undersökningen går snabbt och gör inte ont och tar fem till tio minuter. Men hela undersökningen tar längre tid eftersom pupillerna ska hinna förstoras innan fotograferingen. Det är normalt att du kommer att se suddigt några timmar efteråt på grund av ögondropparna. Därför ska du undvika att köra bil eller något annat fordon efter undersökningen. Det kan också vara bra att skydda ögonen med solglasögon eftersom du kan bli bländad av solljus. Oftast försvinner besvären efter fyra timmar. Men ibland är synen påverkad i upp till tre dygn.

Dina ögon undersöks regelbundet

Du får sedan komma på regelbundna undersökningar av ögonbotten. Genom att jämföra bilder som är tagna vid tidigare undersökningar kan ögonläkaren eller ögonsjuksköterskan se om det finns nya diabetesförändringar i näthinnan.

• Hur ofta dina ögon behöver undersökas beror på om du har förändringar i näthinnan och hur stora de är. Vanligtvis blir du kallad med glesa mellanrum, till exempel så här:
• Dina ögon blir undersökta efter två till tre år om du inte har några förändringar i näthinnan.
• Dina ögon blir undersökta varje år om du har små till medelstora förändringar i näthinnan.
• Du kommer att bli kallad till en ögonläkare om du har mer utbredda förändringar i näthinnan. Ögonläkaren bestämmer hur ofta du ska komma på undersökningar och vilken behandling du ska få.

Behandling

Diabetesretinopati kan behandlas på tre olika sätt:

• behandling med sprutor
• behandling med ögonlaser
• operation.

Behandling med sprutor

Du får behandling med injektioner av läkemedel i ögat om du har en svullnad i gula fläcken. Du får behandlingen i en operationssal där du får ligga på en brits. Först gör en sjuksköterska rent runt ögat och täcker det med en duk. Sedan bedövas ögat med ögondroppar. Injektionen tar oftast en till två sekunder. Hela behandlingen kan ta upp till tio minuter. Eftersom ögat är bedövat gör behandlingen vanligen inte ont.

Behandlingen med sprutan minskar svullnaden i gula fläcken och risken för att din syn blir sämre. Behandlingen botar inte diabetesjukdomen i ögat men den bromsar förändringarna. Det innebär oftast att du behöver få behandlingen flera gånger.

Behandling med ögonlaser

Du får behandling med laser när det har bildats nya blodkärl i näthinnan. Lasern gör att det slutar bildas nya blodkärl. Kärlen torkar ihop och försvinner gradvis.

Behandlingen går till så att ögonläkaren först bedövar ditt öga med ögondroppar. Du får bedövningen för att en behandlingslins sätts på ögat. Sedan får du luta huvudet mot ett stöd på ögonmikroskopet och sitta stilla med huvudet. Läkaren ger därefter behandlingen med laser genom behandlingslinsen in i ögat. Behandlingen gör oftast inte ont och tar ungefär femton till trettio minuter.

Behandlingen behöver oftast upprepas två till tre gånger innan hela ögat är behandlat. Hela ögat behandlas oftast för att de nya blodkärlen ska torka ihop och för att minska risken att det bildas nya blodkärl.

Behandlingen med laser kan göra att dina ögon blir känsligare för ljus. Ditt mörkerseende kan ofta bli sämre. Det tar också längre tid för ögat att ställa om när du förflyttar dig från ljus till mörker. Ibland blir ditt synfält mindre. De här synförändringarna går oftast inte över. Utan behandlingen finns det en stor risk att du förlorar synen och blir blind på grund av blödning och näthinneavlossning.

Operation

Du kan behöva en operation om det inte hjälper med behandling med sprutor eller laser. Det gäller framför allt om något av det här har hänt:

• Du har fått en blödning i glaskroppsrummet mellan glaskroppen och näthinnan som ögat inte kan ta hand om.
• Läkaren konstaterar att det finns många nybildade kärl och ärrvävnad i näthinnan som kan göra att du riskerar att få näthinneavlossning.